Den här artikeln handlar om tro och hopp. Utan tro går människan under.
Utan hopp är allt förlorat. Utan vare sig tro eller hopp blir det liksom dubbelfel.
Kan man bara skänka en människa hopp om framtiden, blir den pågående
smärtan något enklare att bära. Tror jag på min inneboende förmåga att lösa
mina egna problem, har jag närmat mig lösningen. Ben Furmans fokus ligger på
att ingjuta hopp hos den människa som söker hans hjälp. Ett första möte med
Ben följer ofta mönstret: bekräfta, peka på förmåga, inge hopp.
Klienten får berätta om allt det hemska som hänt honom eller henne och Ben
”Det var en ruskig historia, det låter faktiskt nästan otroligt smärtsamt.”
”Men säg mig hur gjorde du för att överleva?”
Klienten berättar om långa promenader som avslappning, eller vad som helst
som hjälper när det är svårt. (Det vill säga en förmåga.)
”Nu ska jag berätta om en man jag känner som …”, säger Ben och berättar en
historia med lyckligt slut som passar in på klienten. (Inge hopp)
Det här var rent schematisk men pekar på viktiga steg till förståelse för den
Ben Furman arbetar under principen att alla människor som kan identifiera
ett problem också har förmågan att lösa problemet. Det övergripande problemet
är att veta vilken förmåga som behövs.
– Det bästa är om klienten själv får upptäcka sina förmågor och då kanske jag
får spela litet teater. Det var en klient jag hade, en kvinna som var deprimerad.
Ett par dagar före ett möte ringde jag henne och sade att vi skulle träffas vid min
sommarstuga i stället för på kontoret. ”Varför då?” undrade hon förstås och jag
svarade att bredvid min stuga fanns en liten å som hade helande krafter. Hon
gick med på det och när vi gick bredvid ån, som faktiskt såg väldigt tråkig ut i
den bleka marssolen, sade jag: ”Nej det här ser inte bra ut med vissna löv på
marken, smutsig snö och nakna grenar. Jag tycker det ser dött ut.” ”Nej, du ska
se att om ett par veckor slår bladen ut, gräset grönskar och ån skuttar av liv.”
”Nej det tror jag inte”, sade jag ”jag tror det kommer en sån där ny istid eller
nåt.” ”Men inte då” sade kvinnan ”jag tror det kommer att bli väldigt somrigt
– Hon tittade på mig och skrattade för hon insåg att jag lurat henne att se det
Berättelser, humor och fantasi är viktiga för Ben Furman och visar sig också i
den terapi han förmedlar. Hur gör man till exempel med barn som har svårt att
hinna gå på toaletten? Ett jätteproblem för barnen och familjen – och för
terapeuten som nästan alltid blir inblandad i fallet. I Australien arbetade Michael
White med externalisering av olika problem – så också med den här typen av
låsningar. Ben lånade Whites metod och kallade den för ”Det listiga bajset”.
Han frågar barnet om det vet varför det bajsar på sig och barnet skakar på
huvudet. Ben säger: men det vet jag. Det är det listiga bajset som kommer med
Sverigebåten hit till Finland för att attackera små oskyldig barn så att de bajsar
Han har ett program för Det listiga bajset där hela familjen är inblandade.
Man tar exempelvis tid på hur fort barnet kan springa till toaletten. Det finns en
lista med rekord som nogsamt fylls i och hur många gånger man lyckats lura det
listiga bajset. Och naturligtvis fungerar det bra.
– Att hålla på och prata om själva problemet innebär alltid en risk för blame-
storming, därför är det bättre att fokusera på lösningen på problemet.
Det är Milton Erickson som grundade korttidsterapin som ligger till grund för
– Jag är väldigt inspirerad av Milton Erickson och hans idéer. Främst när det
handlar om barn. Jag tycker man ska vända sig till barnen när man ska lösa
problem som finns hos dem. Barnens idéer och förslag till lösningar kan vara
väldigt egendomliga – men det fungerar oftast bra.
– Det var en pojke som gjorde väldigt konstiga grimaser på dagis och
föräldrarna tog honom till mig för hjälp. Jag frågade honom om han kunde visa
någon sådan min, men det ville han inte. Mamma fick göra miner och pojken
fick säga till när hon gjorde en sådan ful min som han gjorde på dagis. När vi
hade hittat några riktigt fula grimaser, frågade jag pojken om han visste hur man
kunde få bort dom. Han svarade att det bästa är om man går ut i skogen, lägger
– Så då gjorde vi det och det fungerade bra.
Men hur gör man när det inte fungerar? När terapin går åt helvete?
– Terapi kan aldrig gå åt helvete! Möjligen kan samarbetet sluta fungera och
då handlar det oftast om att terapeuten och klienten har skilda mål. Därför är det
viktigt att hitta ett mål som bägge strävar efter. Och att kolla av målet i början på
varje session, det kan ju tänkas att klientens mål har förändrats.
Men om klienten går ut på stan och hugger ihjäl en minister strax efter att
han varit hos en terapeut, hur ska man tänka då?
– Då tycker jag man ska tänka att om han inte varit hos mig så kanske han
Ben Furman tycker inte att man ska försöka lägga skulden på de som
försöker hjälpa, när det hänt något liknande. Det som gör livet svårt för många
människor är skuld och rädsla. Ban ber klienten berätta om det som är orsaken
till skuldkänslorna och frågar vad klienten behöver göra för att gottgöra. Om
klienten inte kan komma på något så frågar Ben vad som behövs för att klienten
ska slippa lida – det gäller att pruta litet grann, visa på vägar ur skuldkänslorna.
Ben Furmans lösningsfokuserade terapi är framgångsrik och Ben själv har
blivit Finlands mest kände terapeut. Varje måndag har han ett eget TV-program
”men det är inget doktor Phil. Jag talar med intressanta människor om
intressanta saker. Det är folkbildning.”
De andra dagarna i veckan upptas av utbildning (var annan fredag),
omgivningspsykologi (terapi i företag och organisationer ”men be mig inte tala
om utbrändhet, då blir jag helt utbränd”). Det stora intresset för Ben är just nu
att skapa bättre idéer för arbete med barn där han bland annat tagit fram ett
program som kallas ”Jag kan”. Dessutom tycker han att det är kul att skapa nya
datorprogram för e-learning, alltså utbildning via datorer.
Allegato 10 PERCORSO DIAGNOSTICO-TERAPEUTICO DELLA SINDROME DI RETT PREMESSA La sindrome di Rett (RTT) è una grave patologia neurologica, che colpisce prevalentemente le femmine, con un’incidenza variabile tra 1:10000 e 1:15000. La patologia è stata descritta per la prima volta nel 1966 da parte del medico austriaco Andreas Rett, e successivamente resa nota a tutto il mondo dal
Weevil News http://www.curci.de/Inhalt.html No. 47 Colonnelli, E. (2009): LUIGI MAGNANO (1925 - 2009). - Weevil News: http://www.curci.de/Inhalt.html, No. 47 : 10 pp., CURCULIO-Institute: Mönchengladbach (ISSN 1615-3472). LUIGI MAGNANO (1925 - 2009) On July 3, 2009, his 84th birthday, Luigi Magnano left us forever, after a quite short but painful illness which forced him to s